....och att identifiera sig efter yttre omständigheter.
28/5 gjorde jag min sista arbetsdag. 13 dagar har förflutit sedan dess. Huvudvärken och tröttheten är fortfarande påtaglig men jag kan inte påstå att jag känner mig sjuk.
Jag vet att många andra (eller de flesta) inte har den ekonomiska möjligheten att välja tjänstledigt före sjukskrivning, så jag är oerhört TACKSAM över att jag med små marginaler ändå fann tankefröet och såg en möjlig lösning till att genomföra detta.
Så länge jag var kvar på jobbet och inte blev bättre, kände jag en stress i att återhämtningen inte gick så snabbt som jag önskade eller förväntade mig. Jag kände mig också sjuk eftersom jag inte orkade jobba.
Hade jag tagit en sjukskrivning, hade jag nog haft lättare att identifiera mig som sjuk och jag hade antagligen i det känt en press att bli frisk för att kunna återgå till jobbet fortast möjligt. Tror inte att det varit positivt för min återhämtning eller ett tillfrisknande.
Nu kan jag låta kroppen styra. Jag har möjligheten att rå över min dag och följa de behov kroppen signalerar att jag har. Jag ger mig tiden till vila och göra det jag tycker är roligt och mår bra av i den mån jag orkar med. Och i detta, det viktigaste av allt:
Jag kan ACCEPTERA att återhämtningen tar tid, just för att jag inte har någon tid passa...
Kommentarer
Skicka en kommentar