Dag 5

02:18 vaknade jag med ett ryck. Någon försökte ta sig in i lägenheten. Sömnen var som bortblåst och blicken var klar utan morgongrus när jag studsade ut i hallen för att försvara mig mot inkräktaren. 

En siluett framträder i dörröppningen svagt upplyst av ljuset ute i trappuppgången, "Hej mamma! Tänkte sova här i natt." 

Phu! Det var bara dottern som oanmäld dök upp. Eller helt oanmäld kanske man inte kan säga, hon hade skickat ett sms halvtimmen innan hon dök upp, men det hade jag sovit förbi.

Blev lite nattsnack och när jag väl kom i säng igen var det svårt att somna om. Tog fram telefonen och uppdaterade mig om världsläget innan jag somnade igen strax efter 4. Vaknade kl 9 med en huvudvärk som inte var av denna värld... 

Frukost och lite snack med dottern innan hon skulle hem till sin far. När hon är på väg ut genom dörren vänder hon sig om och säger "Jag tycker det är bra att ni är skilda, jag har många fler valmöjligheter nu."

Jag kände mig för en gångs skull lyckad som mamma. Tänk att jag varit en del i att min dotter kan välja att se livet från den ljusa sidan!

När dottern gett sig av, satte jag igång med tvätten. 

Senare under dagen plingade det till i telefonen. Leverans från Postnord var lämnad i brevlådan.

Full av nyfikenhet och iver tog jag mig ner för trapporna och hittade ett ljuvligt doftande paket i brevlådan. Det var en härlig känsla att veckla upp pappret som skyddade kartongen gjord av returpapp. Jag gläntade försiktigt på locket och där låg allting varsamt förpackat med ett handskrivet tackkort och en extra present bestående av en luffa-kudde att använda som tvålfat eller kroppsskrubb. Tvålarna doftade svagt och lagom, inga stickande överväldigande dofter utan mjukt och milt. Underbar känsla!