Dag 99

Tacksam över livet och de små glädjorna i vardagen.

Starten på dagen kunde varit bättre. Allt som kunde gå på tok gjorde det. Ett frukostägg sprack i kastrullen och orsakade en överkokning som hette duga. Hett vatten över hela spisen som fick torkas upp. När jag sedan skulle göra ordning smoothie började kannan läcka och innehållet rinna ut över motorhuset. Någon hade skruvat ihop delarna men missat en gummipackning...

När älskling cyklat iväg till jobbet, satte jag igång med fröknäckebak, svamp och lingonrensning. 32 skivor knäcke, 2 liter kantareller på tork och 4 dl lingon i frysen, ett dagsverke jag känner mig nöjd med. Att få ta del av naturens skafferi, kan det finnas något som är mer njutbart?

Som grädde på moset hade jag blivit ombedd att rensa lite ogräs i älsklings mammas trädgård, så tog bilen och hade några fina timmar i solskenet.

Jord under naglarna, klar luft och doften av höst. Underbart.

Mitt i ogräsrensningen blev jag uppringd av min chef som undrade hur jag tänker kring min tjänstledighet och om jag kommer tillbaka. Frågan fick ett rakt nej som svar och när jag lagt på luren kände jag ett lugn och en glädje inombords. Hjärtat strålande ikapp med solen, så helt klart rätt beslut.

Under eftermiddagen blev det ett nytt sjukhusbesök hos älsklings mamma. Vi var där ungefär två och en halv timme och mentalt trötta både jag och älskling när vi lämnade. Vi bestämde oss för att åka upp till husvagnen, bara ta det lugnt och sova där i natt. 

Vi köpte med oss pizza, då ingen av oss hade ork att laga middag.

Efter middagen kom det ett sms att man sett en stäpphök vid fågeltornet, så det blev en snabb tur dit.

Det var kyligt ute och kall vind, så jag valde att sitta kvar i bilen, känna in dagen och vara tacksam över de små, men värdefulla stunderna som skänk mig så mycket vardagslycka och glädje idag.