Fortsätt till huvudinnehåll

Dag 114

En dag som inte kan beskrivas med ord. 
Drack mitt frukostkaffe när älskling ringde och berättade att hans mamma somnat in under natten. Ett väntat, men ändå sorgligt besked som gjort att dagen stundtals har blivit suddig och oklar av tårar.
Många känslor som avlöst varandra.

Man kan ju tycka att en sorg, är nog för en dag,
men strax före middagen fick dottern ett samtal. En nära kompis mamma ringde och berättade att vännen dottern träffat under dagen, blivit utsatt för våldtäkt strax efter att de sagt hej då till varandra och dottern tagit tåget hem....

Så utöver sorg har även känslor av skuld, ilska, rädsla och total förtvivlan kommit till ytan, dragit fram som en orkan här hemma och slutligen ebbat ut i en känsla av overklighet. 


Kommentarer