Dag 206

Dagens datum 23/12-2020 står skriver i almanackan. Kvällen före julafton och jag sitter uppkrupen i soffan efter uppesittarkväll med Bingolotto.

Det blir en annorlunda jul i år, för mig, som för de flesta andra. Första julen utan barnen och utan större släktkalas. Vi blir tre som firar. Jag, älskling och hans son.

Julen i år blir annorlunda, precis som året i helhet.

 

2020 har varit ett fantastiskt år. 2020 blev året som stannade av, saktade ner och gav oss tid för eftertanke.

2020 har för mig varit ett tacksamhetens år, ett år som visat mig vad som är viktigt i livet och hur jag vill leva mitt liv.

Året startade med besked om övertalighet och att jag behövde söka nytt jobb inför höstterminen, strax där efter föll jag i en trappa och fick hjärnskakning. Så här med facit i hand är jag tacksam över dessa händelser som kastade mig ut ur min komfort-zon och tvingade mig att finna nya vägar för livet.

Jag faller fortfarande fritt, har ingen aning om vart jag är på väg eller var jag landar, men rädslan har släppt och jag njuter av ovissheten. 

Jag har förlorat en person, som på kort tid kom att stå mig väldigt nära, men jag är tacksam över att jag fick vara med och dela hennes sista tid i livet. Det är en sorg att förlora någon som man håller kär, men jag väljer att fokusera på de fina minnen och roliga stunder vi delade tillsammans.

Relationer har stärkts och andra har brustit, nya bekantskaper har tillkommit. Alla möten har lärt mig något och jag har genom dessa funnit bitar av mig själv, vem jag är, hur jag vill vara men också vem eller vad jag inte vill vara. Jag tar tacksamt emot dessa lärdomar och tar hjälp av dem i skapandet av en bättre version av mig själv. 

Året har bjudit mig på helt fantastiska naturupplevelser, från Falkenberg i söder, till Kiruna i norr, både ensam och tillsammans med nära och kära.

I går åt jag julmat med mina fantastiska barn och deras far. Idag träffade jag mor, min syster, hennes sambo och deras barn på utomhusfika. Kvällen har jag tillbringat tillsammans med älskling och hans son. Kramarnas tid har dragit sig undan för en stund, men bara att ses och kunna prata med varandra är guld värt. Min umgängeskrets är liten, men oerhört värdefull och somliga har jag bara sporadisk kontakt med över nät eller telefon, men de är inte mindre viktiga för det. Så tacksam över den kärlek jag känner till alla i min ”närhet” även om det fysiska avståndet ibland är långt, så ryms de i mitt hjärta. 

Tittar på granen, under ligger ett fåtal klappar. Själv önskar jag inget annat, än att mina nära och kära, får en fin och minnesvärd jul oavsett hur de firar. Med kärlek, värme och önskan om en fin jul avslutar jag kvällen och kryper i säng.