Ledsen, ja, men kan ändå skratta lite åt eländet när jag öppnar upp bloggen och ser att gårdagens inlägg, det kortaste jag någonsin skrivit, är månadens mest lästa.
Orken och lusten att skriva har inte riktigt återkommit efter gårdagens känslodipp, så blir att jag håller det kort idag också.
En målsättning jag hade när jag startade bloggen var att jag skulle skriva minst ett blogginlägg om dagen. Det har jag gjort. Känner mig nöjd att jag lyckats med det, även om inspiration och entusiasm många gånger saknats.
Dagen idag låg helt öppen och tom. Samtal som borde tas, blev mer av monolog än dialog, men trots allt blev det en fin dag som avslutades med kräftor och hembakat fröknäcke i skenet av levande ljus, under infravärme på inglasad veranda.
Kommentarer
Skicka en kommentar